hahah, förlåt, bli inte arga nu! men jag har bytt blogg... jag tycker det är kul å testa mig fram men nu har jag istället www.emeliehjartajohan.blogg.se välkomna! :D

den 29 februari 1996 (till och med ett skottår) klockan 17:00  föddes en tjej som sedan fick namnet emelie nicole charlotta östman, den tjejen är jag.  jag gissar att efter det var det ett rent helvete för min mamma, varje natt upp tills jag var kanske 1 år skrek jag som fan, jag hade någonting som hade med magen att göra eller nåt. jaja sak samma, när jag var 1 år började jag på dagis, jag tyckte det var jätte kul, mitt första dagis hette mössebergsdagiset, då bodde vi på danska vägen någonstans, men efter något år så flyttade mamma och pappa isär och mamma hittade en ny kille medans pappa flyttade till stockholm, vi flyttade då till en annan lägenhet i stan och jag fick börja dagiet urd istället. när jag var runt 5 år så fick jag en lillasyster som fick namnet pauline. det blev trångt och stefan, mammas dåvarande kille, började leta hus och bara några månader efter det så flyttade vi till en liten skithåla utanför falköping som heter vartofta! då blev det att börja ett nytt dagis igen men jag hittade ännu en gång underbara kompisar som jag kunde vara med. efter bara något år så började jag skolan, jag tyckte att jag var jättestor nu, men när jag såg niorna gå förbi mig i matsalen och i korridoren så förstod jag att jag hade långt kvar, men det gjorde inte mig något då, jag tyckte inte skolan va så himla jobbig, jag hade ju kompisar och rätt korta dagar men när jag tänkte den tanken så gick jag ju i och för sig bara i nollan.. efter 6 år i vartofta så flyttade även mamma och stefan isär, jag tyckte det var jätte tråkigt, efter alla underbara år i vartofta, hade haft jätte roligt med alla mina kompisar och allt men nu, när jag gick i trean så skulle jag, mamma och pauline flytta in till stan igen, jag fick då börja en skola som heter åttagård. jag tyckte det var jätte pinsamt men efter bara en timme i skolan så var alla på mig, dom var så nyfikna och allt, och några veckor senare så var jag en i klassen som om jag hade gått där sen nollan eller nåt, man blev varmt välkommen och det är jag tacksam för. hade underbara lärare och skolan gick jättebra, men sista året på åttagård var det lite pirrigt, man var ledsen och glad samtidigt. vi skulle efter det året flytta till en skola som heter kyrkerörsskolan. ingen ville lämna klassen och under år 6 så kom alla bara närmre och närmre varandra.. när skolavslutningen väl var så var alla typ jätteledsna och ingen ville lämna klassen. när vi efter sommaren väl började på kyrkerör så var det ingen som klagade, alla hade hamnat i bra klasser och nu kan jag bara säga att jag har hamnat i en underbar klass, jätte roliga klasskompisar och allt. ångrar ingenting faktiskt, har fått nya vänner, men har ju fortfarande kvar dom gamla, plus en gullig liten pojkvän ;)